|
Utarbetad av Leif
Ahlgren
Källmaterial är hämtat från Brobergs Tobakshandel, Dunhill,
CigarLeaf, Savinelli och "Piprökarnas sköna värld" |
INRÖKNING
Inrökningen av en ny pipa sägs vara mycket viktig. Som
nybörjare insuper man därför varje råd man kan hitta. För varje nytt råd
blir man också lika förvånad hur motsägelsefulla vissa råd kan vara och hur
många olika knep det finns för att, med minsta besvär, få en pipa inrökt.
Jag vill inte därmed påstå att inrökning skulle vara oviktig, tvärtom, men
det kan vara svårt att välja rätt bland alla tips.
Ta bara det här med hur mycket tobak man skall fylla pipan
med vid inrökningen. Där finns hela registret från strax under hälften till
fulla stopp. Vitsen med inrökningen är att skapa ett 1-2 mm tjockt
isolerande kolskikt på huvudets insida. Det viktigaste att tänka på under
inrökning, tycker jag är, att man låter tobaken glöda långsamt (det skall
inte brinna) så att pipan inte blir för varm. För hög värme kan leda till
att "bränner" träet och i värsta fall orsaka att piphuvudet spricker. Låt
pipan vila en stund om den blir för varm, tänd den sedan på nytt när den
svalnat. Försök röka ända ner i botten på piphuvudet varje gång under
inrökningen så att kolskiktet bildas ända ner.
RENGÖRING
En regelbunden och noggrann rengöring av pipan är A och O
för en god smak. Jag är av åsikten att pipan skall plockas isär och rengöras
efter VARJE stopp.
Du bör låta låta pipan svalna innan du, med hjälp av
pipverktyget, kratsar ur tobaks- och askresterna ut piphuvudet. Resterna
hjälper till att binda fukt och pipolja när pipan svalnar. Knacka ALDRIG ur
en pipa mot något hårt föremål, använd pipverktyget, annars kommer du förr
eller senare stå med munstycket i handen och piphuvudet någon
annanstans.......
Munstycket och huvudets rökgångar skall noggrant rengöras
med koniska piprensare av bra kvalitet. Jag som använder filter i mina pipor
får böja piprensaren flera gånger för att få tillräckligt "grov" rensare för
att rengöra. Snåla inte med piprensare. Använd hellre en för mycket för att
förhöja smaken på nästa stopp. Låt pipan ligga isärtagen för att luften ska
få komma åt att torka ur all fukt. Vissa påstår att man kan låta en
piprensare sitta kvar i rökgången för att absorbera fukt men det är jag
personligen mycket tveksam till.
Efter lång tids rökning blir kolskiktet tjockare är 1 - 2
mm. Det är då dags att låna eller skaffa en pipbrotsch, ett borrliknande
verktyg med rundad spets, som man kan brotscha upp piphuvudet med. Finns i
ett antal olika diametrar. Detta bör självfallet göras med MYCKET stor
försiktighet. Om du råkar ta bort så mycket att träet blottas tvingas du
röka in pipan på nytt.
För pipans yttre finish finns olika polish för såväl huvud
som munstycke. De kan med fördel användas när pipan börjar se matt och
ofräsch ut.
Var rädd om din pipa och vårda den väl så kommer den att ge
dej långvarig njutning under lång tid framöver.
Med "Svala" Rökhälsningar
Leif Ahlgren |